Hållbart byggande kräver god tillgång på el

Publicerat 12 februari, 2021

I dagens läge ligger energianvändningen i Cementas fabrik i Slite på cirka 300 GWh per år och effektbehovet är 45 MW. Om verksamheten skall lyckas ställa om för att kunna erbjuda ett cement för ett klimatneutralt betongbyggande så kommer el- och effektbehovet stiga väsentligt till omkring 1,5 TWh och 200 MW årligen – samtidigt som de satsar på att öka andelen fossilfri energi.

Framställning av cement är energikrävande. Den största delen av energin används för upphettning av kalksten till nästan 1 500 grader Celsius för att bilda cementklinker. Cementa på Gotland, som ägs av tyska Heidelberg Cement Group, använder omkring 300 GWh elenergi årligen i sin verksamhet och drygt 1 TWh energi i förbränningsprocesser. Fabriken har ersatt över hälften av det kol som tidigare användes i verksamheten med olika utsorterade och upparbetade avfall som inte lämpar sig för materialåtervinning. Det leder till att en tredjedel av energin i förbränningsprocessen är fossilfri och målbilden är att successivt öka denna andel. Ser man till koldioxidutsläppen, så är cementindustrin en av de allra största utsläppskällorna bland de svenska industribranscherna. Bränslet i processen genererar i dag omkring 40 procent av utsläppen vid cementproduktion, resten är utsläpp från kalkstenen under processen. – Vi arbetar därför aktivt med olika typer av åtgärder för att få ner koldioxidutsläppen, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa.

Det är ingen ny satsning, för Cementa har mellan åren 1990 och 2017 minskat sina utsläpp per ton cement med nära 15 procent genom klimatinvesteringar på över 1 miljard kronor. – En ökad elanvändning är en mycket viktig pusselbit framöver. Dels för att el på sikt kan ersätta en del av dagens termiska processer, men framförallt för att det är en nödvändighet i de anläggningar som krävs för att fånga in koldioxid från råmaterialet kalksten. Ett betydande fokus i det pågående klimatarbetet fokuserar nämligen på att hitta och implementera de bästa teknikerna för koldioxidavskiljning, återvinning av koldioxid i andra industriella processer (carbon capture and utilisation, CCU) och geologisk koldioxidlagring (carbon capture and storage, CCS) där koldioxiden på sikt återbildas till mineral och bergarter. – Oavsett vilken teknisk lösning vi väljer så kommer vi att behöva använda betydligt mer el än i dag. I fabriken i Slite kan vi räkna med en uppemot femdubblad elanvändning vid full koldioxiodavskiljning, säger Karin Comstedt Webb.

HeidelbergCement siktar på att ha världens första fullskaliga CCS-anläggning på plats vid en cementfabrik i Norge år 2024. Den anläggningen finansieras gemensamt av HeidelbergCement och norska staten och ett slutgiltigt beslut kommer tas under hösten, enligt Karin Comstedt Webb. Hållbart byggande kräver god tillgång på el TEXT: Peter Wiklund BILD: Cementa I dagens läge ligger energianvändningen i Cementas fabrik i Slite på cirka 300 GWh per år och effektbehovet är 45 MW. Om verksamheten skall lyckas ställa om för att kunna erbjuda ett cement för ett klimatneutralt betongbyggande så kommer el- och effektbehovet stiga väsentligt till omkring 1,5 TWh och 200 MW årligen – samtidigt som de satsar på att öka andelen fossilfri energi. Karin Comstedt Webb VINDEN I VERKSAMHETEN Att denna första anläggning realiseras är mycket angeläget då möjligheter för att ta ytterligare initiativ till fler koldioxidinfångningsanläggningar öppnas, och där är Slitefabriken ett uppenbar möjlighet. Men för att inte mista effekten av den planerade koldioxidfångsten måste förstås elen finnas tillgänglig och vara fossilfri i så hög utsträckning som möjligt.

Ambitionen är att kunna ha en koldioxidinfångningsanläggning inom tio år på Gotland, men det ställer krav på eltillgänglighet. – Vindkraft blir absolut en viktig del i den här omställningen. Men det kommer att krävas en stabil och konkurrensmässig tillgång på hållbart producerad el för att det ska kunna vara ett alternativ i praktiken. Det kommer bland annat att behövas en fastlandsförbindelse till Gotland, med betydligt bättre kapacitet än dagens och det kommer krävas uppgraderingar i det lokala nätet på Gotland som kan hantera effektbehovet i en fullt ut klimatanpassad cementindustri. – Att hitta fungerande lösningar mellan en utbyggd vindkraft där Gotland har goda grundläggande förutsättningar, elnätsinvesteringar och en tung industriell verksamhet som på ett kostnadseffektivt sätt kan leverera förnybar elkraft blir helt centralt för att vi i Sverige ska lyckas nå de klimatpolitiska målen och för att stärka en svensk industriell utveckling. Det finns goda möjligheter till det, och det är något som borde utnyttjas, säger hon.

I Cementas övergripande mål finns en nollvision för koldioxidutsläpp under betongprodukternas livscykel. Arbetet kring detta sker inom olika områden, såsom elektrifiering, övergång till biobränslen samt koldioxidfångst och -återvinning eller -lagring. Andra delar av detta arbete är energieffektivisering, utveckling av nya cementsorter med mindre klimatavtryck och forskning kring ett ökat koldioxidupptag hos befintliga betongstrukturer. – För att vårt arbete ska lyckas fullt ut krävs det att andra aktörer bidrar för att skapa förutsättningar för nya tekniker och metoder. Det ställer krav på ett förstärkt elnät, både lokalt och i uppgraderingen av stamförbindelser. Olika regleringar kommer också att påverka hur framgångsrika vi blir i våra utsläppsminskningar. Det gäller bland på elmarknaden och processerna kring miljöprövning, säger Karin Comstedt Webb. Något som skulle kunna fungera som en stark motor i den övergripande klimatomställningen i näringslivet är att ställa tydliga krav kring klimatpåverkan i offentliga upphandlingar, menar hon. – Om vi verkligen vill få en snabb utveckling i vår värdekedja så gäller det att vara tydlig med att det är klimatneutrala material och processer som prioriteras i alla upphandlingar.

TEXT: Peter Wiklund BILD: Cementa

Fler nyheter som kanske intresserar dig

Vem ska få årets vindkraftspris?

Vem ska få årets vindkraftspris?

Nu är det dags att nominera till vårt årliga vindkraftspris. Du kan nominera en person eller organisation som du tycker på ett förtjänstfullt sätt gjort stora insatser för vindkraftens utveckling i landet. Svensk vindkraftspris för 2024 delas ut vid våra Drift &...

läs mer