Om ett vindkraftverk blir skadat åker ägaren i snitt på en kostnad på cirka 700 000 kronor – men enstaka skadetillfällen har genererat kostnader på tiotals miljoner kronor, enligt en ny rapport. Förebyggande arbete samt tidiga åtgärder är avgörande för att undvika större skador och minska kostnaderna när de väl uppstår.
Även om allvarliga haverier är ovanliga inom svensk vindkraft, kan konsekvenserna bli stora när något går fel. Blad som faller till marken, bränder i turbinhus och torn som kollapsar är extrema, men inte otänkbara scenarier. I centrum för varje incident finns alltid samma grundfrågor: vad hände, vem är ansvarig – och vem ska betala?
Lyckligtvis visar statistiken att större olyckor är mycket ovanliga. Exempelvis publicerar den internationella försäkringsförmedlaren Marsh varje år en rapport över vindkraftsskador i Sverige. Rapporten går igenom 2 000 vindkraftverk, eller nästan 40 procent av hela marknaden i landet.
– Den vanligaste skadan är maskinskador. Med andra ord, att någonting går sönder i turbinen, inte att något rasar ned, förklarar Anders Orebrandt, chef för segmentet förnybar energi i Norden vid Marsh.
Företagets rapport visar vidare att den vanligaste enskilda komponenten som skadas är turbinblad. Trots mediebilden är det sällan det handlar om några spektakulära haverier i vindkraftverk – snarare handlar det oftast om mindre skador.
– Ofta lagas en enklare skada på bladet genom att man klättrar upp och firar ned sig, och spacklar igen den och målar på själv. Den skadan ligger alltid under självrisken och anses som underhåll.
Eftersom självrisken ibland kan ligga på uppemot 100 000 kronor rapporteras många skador inte överhuvudtaget. När det gäller de skador som blir föremål för ersättning varierar de ganska mycket ifråga om skadekostnader.
– Snittkostnaden är närmare 700 000 kronor – men den största skadan som vi har sett under åren vi har undersökt låg på mer än 20 miljoner kronor, berättar Anders Orebrandt.
De dyraste skadorna gäller i regel rotorblad, både på grund av att själva komponenterna är så dyra och för att transporten och kranhyran kostar så mycket.
För den händelse att olyckan skulle vara framme har Marsh tagit fram en skräddarsydd gruppförsäkring för vindkraftsägare i Sverige.
När en allvarligare händelse inträffar, exempelvis ett tappat blad eller ett totalhavererat torn, uppstår snabbt frågor om skuld och ersättningsansvar. Mikael Kowal, advokat och delägare vid advokatbyrån MAQS med specialisering på energi, understryker vikten av att agera snabbt.
– Min rekommendation är att man kopplar in en oberoende teknisk expert själv, och då bekostar den själv. Och det bör man göra så snart det är möjligt, påpekar han.
Att enbart förlita sig på turbinleverantörens egen olycksanalys när den kommer efter några veckor är riskabelt, enligt Mikael Kowal.
– De brukar vara väldigt ”hysch-hysch”, och man får inte svar på de frågor som man egentligen har. De styr sin utredning helt och hållet själva, och behöver inte avslöja hur de har kommit fram till sina slutsatser, menar han.
Risken är då att turbinleverantören hävdar att ett haveri beror på eftersatt underhåll eller externa faktorer – och då bör bekostas av serviceleverantören (om denne är annan än turbinleverantören) eller försäkringsbolaget. I värsta fall riskerar kostnaden att hamna på turbinägaren själv.
Det är först när orsaken till skadan är klarlagd som det går att avgöra vem som bär kostnadsansvaret, vilket ofta kräver teknisk bevisning. Om det rör sig om en plötslig, oförutsedd händelse kan försäkringen träda in – förutsatt att försäkringsvillkoren uppfylls.
Mikael Kowal varnar för en vanlig missuppfattning i de här sammanhangen, nämligen att det räcker med ett serviceavtal och en försäkring för att vara helt skyddad som vindkraftverksägare.
I verkligheten krävs det att avtalen är rätt utformade och kompletterar varandra.
– Har du ett fullserviceavtal behöver du normalt sett en mindre omfattande försäkring. Om du däremot har ett mindre omfattande serviceavtal, till exempel ett basavtal, behöver du en mer omfattande försäkring. De är skräddarsydda för varandra.
Fullserviceavtal täcker i regel både planerat och oplanerat underhåll samt stilleståndsersättning. Vid allvarliga skador, där ett verk står still i månader, kan just ersättningen för produktionsbortfall bli större än själva reparationskostnaden.
När olyckan är framme bör man enligt Anders Orebrandt på Marsh snabbt stoppa turbinen och bedöma skadans omfattning. Dessutom bör man kontakta turbinleverantör och försäkringsbolag.
– Ett väldigt viktigt medskick är också att man alltid måste spara alla skadade delar. Det kan nämligen vara så att försäkringsbolagen vill besikta dem, säger Orebrandt.
Som skydd för den enskilda vindkraftsägaren säger regelverket att det är försäkringsbolaget som måste bevisa eventuella undantag från ersättning. Samtidigt har försäkringstagaren bevisbördan för att en skada överhuvudtaget har inträffat.
För att minska risken för framtida haverier lyfter såväl Mikael Kowal som Anders Orebrandt vikten av förebyggande arbete. Det kan handla om regelbunden tredjepartsbesiktning, fungerande dokumentation från serviceleverantörer eller att kontrollera kritiska delar som exempelvis blixtskyddssystem.
Det är förstås särskilt viktigt med förebyggande arbete för att undvika personskador runt vindkraftverken. Dessa är tack och lov ovanliga – men potentiellt sett farliga situationer saknas tyvärr inte.
– Det kan handla om det som kallas för ”near misses”, det vill säga saker som händer som kunde ha blivit en allvarlig olycka, säger Mikael Kowal.
Ett exempel är isklumpar som faller från ett verk och träffar en bilruta, men utan att någon sitter i eller står utanför bilen.
Även om det går att åtgärda många olyckor relativt enkelt och utan alltför stora kostnader innebär de ofta stress och oro för den enskilde vindkraftsägaren, särskilt när försäkringsanspråk är involverade. Anders Orebrandt tonar dock ned farhågorna.
– Om skaderapporten som tas fram efter skadan är tydlig blir det vanligtvis inga problem i skaderegleringen. Vi har bara haft två tvister som har gått till domstol under de senaste sju–åtta åren, säger han.
