Ny möjlighet att låna för att förstärka näten

Elproducenter som investerar för att förstärka nätkapaciteten kan sedan ett antal år tillbaka ansöka om särskilda lån hos Svenska kraftnät. Genom dessa så kallade nätförstärkningslån vill staten motverka orättvisan i att tidiga elproducenter får betala för hela nätutbyggnaden i ett område.

I dagsläget får den elproducent som vill ansluta ny produktion till ett elnät som saknar ledig kapacitet betala för hela den förstärkning av nätet som krävs. Detta gäller oavsett om den nya producenten kommer att nyttja hela den ytterligare kapaciteten eller inte. Följden kan ofta bli att investeringarna uteblir helt och hållet. – Så den elproducent som kommer först får betala allt, medan nästkommande producent för till exempel en vindkraftspark får betala mycket mindre. För då är ju infrastrukturen redan byggd, berättar Kristian Lilliesköld, utredningsledare vid Svenska kraftnät. Lilliesköld är ansvarig handläggare för så kalllade nätförstärkningslån, som tagits fram just för att motverka orättvisorna runt tidiga nätinvesteringar. Bakgrunden står att läsa i förordning (2015:213), som anger att Svenska kraftnät har fått i uppdrag av regeringen att bidra till att överbrygga investeringströskeln för ny elproduktion.

Det är dock inte elproducenterna själva – såsom vindkraftsproducenter – som kan ansöka om nätförstärkningslån, utan det måste vara elnätsföretag. Ett ytterligare kriterium är att det måste vara minst två olika aktörer som oberoende av varandra gynnas av investeringen. Exempelvis kan det handla om två olika vindkraftsparker inom ett avgränsat geografiskt område. – Den som kommer först av de producenter som vill ansluta får ta sin del av kostnaden. Det blir som en förtida delning av kostnaderna, som beror av hur många vindkraftsparker som kommer att ingå, berättar Kristian Lilliesköld. Ett lyckat exempel på hur nätkapaciteten förbättrats genom nätförstärkningslån är Vindpark Tvinnesheda söder om Åseda i småländska Uppvidinge. Där samlade nätbolaget E.ON ihop ett antal parker och ansökte om lån för att sammanlagt mer än 150 vindkraftverk skulle kunna byggas på sikt. Bara från den nu byggstartade Vindpark Tvinnesheda beräknas den årliga elproduktionen uppgå till väldiga 600 GWh. – Relativt tidigt i processen med anslutningen av Vindpark Tvinnesheda såg vi att det skulle bli en sådan här typisk nättröskel. Vi var den första aktören som skulle ta risk, berättar Dan Sandros, projektchef vid energibolaget Stena Renewable

Denna tröskel kunde nu överbryggas med hjälp av det beviljade nätförstärkningslånet, vilket fick stor betydelse för Vindpark Tvinnesheda, med en projektbudget om hela 2,2 miljarder kronor. – Det finns beviljade tillstånd från Länsstyrelsen för det som uppförs nu. Nyligen har man också börjat med ett nytt område, som markägarna och vi från kommunen får yttra oss kring, säger Niklas Jonsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Uppvidinge kommun. Niklas Jonsson menar att projektet kommer att ge många positiva effekter för det lokala näringslivet i kommunen, inklusive entreprenörer som bygger vägar för transport av byggmaterial eller tillhandahåller annan kringservice. Hela vindparksklustret beräknas vara färdigbyggt till år 2027, enligt E.ON.

Åseda, som ligger där småländska höglandet börjar, passar utmärkt just för vindkraft, inte minst på grund av de starka vindar som kännetecknar området. Totalt har fyra nätförstärkningslån beviljats sedan nätförstärkningslånen infördes 2015, däribland Uppvidingeklustret. Lånepotten är på maximalt 700 miljoner, som återställs allteftersom låntagare betalar tillbaka tidigare lån. Svenska kraftnät planerar att utannonsera en ny ansökningsomgång för nätförstärkningslån i början av 2021. Nya ansökningsomgångar utlyses sedan årligen, så länge medel finns tillgängliga i lånepotten.

Läs mer om nätförstärkningslån: svk.se/natforstarkningslan

TEXT: Joakim Rådström