Pengar är viktigt, men inte allt i livet. Värderingar och att bli sedd spelar också en viktig roll för inställningen till vindkraftsprojekt, understryker tre experter på energi och attityder.
Det har länge varit en självklarhet att det skulle vara lättare att bygga vindkraftverk i Sverige om kommunerna och de som bor nära vindkraftverken fick betalt.
Snart är stödet till kommunerna utbetalt. Om planerna håller följs det av intäktsdelning med närboende, rätt till inlösen och intäktsdelning med lokalsamhället.
– Den här typen av ersättningar kan ha effekt, men det är ingen ”silver bullet”, som desarmerar allt motstånd, säger Daniel Lindvall, doktor i sociologi vid Uppsala universitet, som forskar om klimatfrågor, och som har ett särskilt intresse för frågor allmänhetens attityder.
I vissa fall är den ideologiska övertygelsen så stark att pengarna inte spelar någon roll eller liten roll.
Daniel Lindvall har studerat gemensamma politiska nämnare för de som är mot vindkraft i sin närhet. Han kom fram till att människor med traditionella, auktoritära och nationalistiska åsikter också oftare var motståndare till vindkraft. Om man vill ha en stramare migration och tycker jämställdheten gått för långt, då är chansen större att man också är mot vindkraft.
Liknande resultat har den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen (MEK), ett projekt inom Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet, kommit fram till.
Varje år ger MEK ut en rapport tillsammans med SOM-institutet som heter Miljö och Klimatopinion i Sverige. I den redovisas svenskarnas åsikter över tid i frågor som handlar om oro för klimatförändringar, intresse för miljöfrågor, och inställning till olika klimatrelaterade skatter.
De två senaste rapporterna från MEK visar färska siffror över svenskarnas attityder till vindkraft och kärnkraft. Resultaten speglar den politiska energidebatten som ägt rum under de senaste åren, och tyder på att det kan vara svårt att nå en parlamentarisk långsiktig överenskommelse kring svensk energipolitik.
Några resultat som MEK redovisar:
* För vindkraft är stödet generellt mycket högt bland svenskarna och andelen positiva har ökat mellan 2022 och 2023. Svenskarna är alltså mer odelat positiva till vindkraften, jämfört med kärnkraften.
* För båda dessa energislag har den ideologiska klyftan mellan vänster och höger ökat över tid. Kärnkraft och vindkraft har varit föremål för ideologisk polarisering där väljare till höger är för kärnkraft och de till vänster är för vindkraft och vice versa.
* När det gäller partisympatier observerar vi i dag mycket stora skillnader mellan partierna och de politiska blocken, fram för allt mellan SD, som är mest för kärnkraft och minst för vindkraft, och MP, som är mest för vindkraft och minst för kärnkraft.
– Vi ser att vindkraft i högre grad blivit en vänster-höger fråga, säger undersökningsledaren Sofia Axelsson.
– Personer som står långt till höger är väldigt negativa till vindkraft. Och folk som står långt till vänster är väldigt positiva till vindkraft.
Samtidigt finns det ett starkt stöd för vindkraft bland kommunala politiker, konstaterar Henrik Westander på PR och kommunikationsföretaget Westander Klimat och Energi.
– 29 procent av alla fullmäktigeledamöter som svarade på Demoskops politikerpanel för ett par år sedan sa att de var mycket eller ganska positiva till vindkraft i den egna kommunen Bara åtta procent av de som svarat var uttalat negativa, sa han vid ett seminarium om incitament i december förra året.
– Vi blev förvånade för 67 procent – den i särklass största andelen av de 29 procenten – svarade att de var positiva till vindkraft i den egna kommunen, eftersom det har en positiv effekt på klimatet.
Samtidigt som det alltså finns en överraskande stark ideologisk övertygelse om nyttan vindkraft bland de lokala politikerna visar en ny rapport från Svensk Vindenergi att 17 av 27 landbaserade vindkraftsprojekt stoppade av det kommunala vetot 2024.
Problemet för de lokala politikerna, i alla fall fram till i dag, är att ett stöd till vindkraft kan ha stora kostnader i form av konflikter och minskat väljarstöd. Vinsterna är färre och mer osäkra.
Daniel Lindvall på Uppsala universitet berättar om hur kommunerna påverkas av osäkerheten:
– Eftersom de vet att det kan uppstå mycket konflikt runt vindkraft, samtidigt som de hittills inte kunnat peka på någon ersättning för kommunen, så backar de lite och går inte in aktivt i processen kring en ny etablering. De upplever vindkraftsprojekt som ett högriskprojekt.
Där menar Henrik Westander att partierna centralt har en viktig uppgift.
– Det är viktigt är att samtliga riksdagspartier opinionsbildar för utbyggnaden inom sina egna partier så att de inte stoppar projekten i kommunerna.
Svensk Vindenergis rapport visar samtidigt att antalet tillstyrkanden ökade under sista kvartalet 2024 – efter regeringens besked i september om att införa ett stöd till kommuner som säger ja till vindkraft. Pengar i kommunkassan verkar trots allt spela en viktig roll.
Men Sofia Axelsson på Göteborgs universitet betonar också att pengar till kommunen och lokalsamhället inte bara kan skapa positiva attityder:
– Folk vill inte bara ha en påse pengar, folk ogillar i hög grad att bli köpta, eller att det finns uppfattningen av att man kan köpas.
– Det är väldigt, väldigt viktigt i att folk känner att de är delaktiga och att de upplever kanske att en process är rättvis.
Samråd är en klassisk metod för projektörerna att försöka sprida kunskap och acceptans för sina projekt.
– Men det inte alltid det bästa sättet. Det finns lokala aktionsgrupper som är starka och högljudda. Samrådsmötena kan bli ett tillfälle för dem att piska upp en stämning mot projekten och engagera människor som lite allmänt likgiltiga, säger Daniel Lindvall.
Han tror mer på enskilda möten och direkta samtal i mindre grupper.
Även Henrik Westander är kritisk till hur vindkraftsprojektörerna kommunicerar.
– De är ofta bra på att berätta hur ett vindkraftsprojekt inte har så stor negativ påverkan på människa, djur och miljö, men är sämre på att berätta om nyttorna för exempelvis närboende, bygd och kommun, säger han.
Daniel Lindvall tror också att det finns tekniska lösningar som kan öka acceptansen för vindkraften.
– Valet av område är såklart det första avgörande beslutet som spelar roll för den lokala opinionen. Man måste ta oron för en förändrad landskapsbild på allvar. Under själva byggfasen är det viktigt att minimera störningarna.
– Genom att tillåta hinderbelysning på turbinerna som är släckta tills ett flygplan närma skulle man också kunna minska störningarna och öka acceptansen.
Henrik Westander å sin sida återvänder till pengarna:
– Jag tror inte att ”motsvarande fastighetsskatten” räcker, utan att den statliga ersättning till kommuner som tillstyrker vindkraftsansökningar bör vara cirka fem gånger så hög som fastighetsskatten. Regeringen måste säkerställa att det lämnas väsentligt fler tillstånd, och det kräver att kommunen får en stor ersättning samt att närboende och bygden får ta del av intäkterna.
