Svensk Vindkraftförening tackar för att vi fått möjligheten att lämna våra synpunkter på Energimarknadsinspektionens rapport, med förslag när det gäller oberoende aggregatorer.
Vi tycker Energimarknadsinspektionens rapport och förslag till de lagändringar som behövs för att möjliggöra två modeller i ellagen, i enlighet med NordRegs förslag är bra och väl genomtänkt. Vi tycker att Ei’s förslag att ge Svenska Kraftnät ett uppdrag om hur modellerna ska genomföras på elmarknaderna är bra. Förslagen medför att man möjliggör för införande till ett harmoniserat regelverk för ekonomiskt ansvar för obalanser för oberoende aggregatorer i Norden.
Svensk Vindkraftförening stödjer Ei’s förslag på genomförande, vilket blir viktigt för att påskynda att nå målen i den pågående energiomställningen.
Vi har samarbetat med vår systerorganisation Svensk Vindenergi och delar deras synpunkter.
Dock har vi några särskilda och viktiga aspekter i förslagen vi vill synliggöra.
Krav på mätning i vissa nya balanspunkter.
Förslaget innebär att mätning krävs i en aggregators balanspunkt. Hur stor kostnaden kommer bli beror på utformningen av mätdata, flödet av mätdata och involverade aktörer.
Eftersom detta ska utformas i nästa steg och man inte kan sätta kostnader på detta i nuläget anser vi att det är av stor betydelse för hur kostnaderna slutligen blir att man kan använda existerande och monterade befintliga mätare. Det eftersom som dessa ofta är integrerade i de flexibla resurser som aggregeras (exempelvis för moderna värmepumpar och laddstolpar till elbilar), så undviks kostnaden för att köpa och installera separata undermätare helt. Kostnaden kan då reduceras med ett belopp om cirka 1000 kronor, vilket är vad en enklare mätare kostar.
Exakthet och korta svarstider kommer krävas för att utforma relevanta tjänster. Den bästa mätaren för att uppnå lagens syfte, kommer inte att utgöras av den tekniskt mest avancerade och dyraste mätaren. Tillgänglighet och mätnoggrannhet är här den avgörande parametern. Tillräcklig noggrannhet i mätning överlåter vi till att låta marknadsaktörernas ömsesidiga krav på exakthet att avgöra.
Priselasticitet är avgörande för väl fungerande marknader.
Vi tycker det kommer bli viktigt att man har rätta styrsignaler, mot vilka det avses att oberoende aggregatorer ska agera, som måste samverka och förstärka slutkundens upplevelse av lönsamhet i de nya tjänsterna. Regeringen bör uppdra till ESO att titta vidare på hur skatten kan bidra till slutkundens incitament att vara flexibel.
Det som framöver kommer påverka den framtida elmarknadens priser är en ökande andel väderberoende kraft som leder till minskad priselasticitet på elmarknadens utbudssida.
Det driver de ökade prisvariationerna på elmarknaden, som i sin tur motiverar köparnas deltagande i avancerade tjänster, som tillhandahålls av oberoende aggregatorer. Tekniken möjliggör ökad priselasticitet på efterfrågesidan och prissignalen är viktig för att motivera kundens investering i sådan teknik.
Det finns anledning att titta på kundens kostnadskomponenter; elhandelspris, nättariffer inte minst samt stödtjänster och skatter, vilket bör analyseras och hur det kan bidra till att förstärka prissignalen och därmed påskynda utrullningen av aggregatorstjänster.
Dagens energiskatt
Slutligen vill vi påpeka att dagens höga energiskatt behöver ses över så att den kan verka som ett styrmedel för ökad elektrifiering och resurseffektivitet. Vi föreslår att regeringen uppdrar till ESO att föreslå hur en elskatt kan utformas, som utgår från elmarknadens prissignal och styr mot energiomställningen och en ökad elektrifiering, och samtidigt underlättar för teknik som bidrar till att hantera variabilitetsproblemet i utbud och efterfrågan samt stödtjänstmarknaderna.[1]
Falkenberg den 2021-06-29
Med vänlig hälsning
Svensk Vindkraftförening
[1] Svenska kraftnät skriver i sin nya långsiktiga marknadsanalys att väl utnyttjad flexibilitet är en förutsättning för att garantera driftsäkerheten i systemet och förhindra effektbrist … Flexibilitet blir avgörande för att klara omställningen… Om så inte sker visar våra studier att Sverige i scenariot med högst elbehov 2045 får effektbrist i genomsnitt cirka 10 procent av tiden. När flexibilitet för industri, elbilar och serverhallar inkluderas ger samma scenario låg risk för effektbrist, i nivå med dagens läge.