Det är bra att vindkraft diskuteras och att oro för ljudstörning, förändrad landskapsbild, påverkan på djur, natur och människor kan luftas. Men det är inte bra när felaktiga och påhittade uppgifter om vindkraft sprids för att underblåsa människor oro. Det är hoppingivande att många seriösa publikationer har börjat kräva inbäddade länkar till faktaunderlag när omdiskuterade frågor debatteras. Vi hoppas att fler väljer att slå in på den vägen.
Svensk Vindenergi har gjort en uppdaterad text om vindkraft, som vi självklart också gärna hjälper till att sprida! Här hittar du svar i alfabetisk ordning på frågor om allt ifrån arbetstillfällen till utländska ägare. Att läsas som en helhet för dig som vill bli allmänt uppdaterad, eller i delar för dig som letar efter något specifikt.
Arbetstillfällen från vindkraft
De största direkta sysselsättningseffekterna ges vid uppförandet av vindkraftverken, då arbetskraft behövs för anläggande av vägar, elnät, fundamentarbeten, resning av verken etcetera.
Sekundära sysselsättningseffekter av vindkraftsetableringen skapas då de personer som arbetar med parken behöver lokal service av olika slag, såsom restauranger och logi. Detta ger ytterligare skatteintäkter till kommunen. Av logistiska och ekonomiska skäl försöker projektören så långt det går att anlita lokal arbetskraft.
När parken är etablerad krävs ungefär en person per fem vindkraftverk för drift och underhåll under verkets livslängd, 30 år.
Vindkraft är ingen personalintensiv verksamhet. Det är en av anledningarna till den låga produktionskostnaden. Men den billiga elen från vindkraft säkrar en bredare tillväxt och jobbskapande. Runtom i Sverige ställer industrin om till mer klimatvänlig produktion. De miljarder som investerats i vindkraften bidrar till jobbskapande, skatteintäkter och tillväxt, inte minst på landsbygden, samtidigt som den bidrar med stora och nödvändiga utsläppsminskningar. Om vi drar nytta av ny teknik kan svenska företag bli marknadsledande i klimatomställningen.
Attityder till vindkraft
Varje år sedan 1986 SOM-institutet genomfört undersökningen Svenska Trender. Sedan 1999 man redovisat den svenska miljö-, energi- och klimatopinionen.
- 1999 sa 88% att de vill ”satsa mer än idag” eller ”satsa ungefär som idag” på vindkraft.
- 2020 sa 82% att de vill ”satsa mer än idag” eller ”satsa ungefär som idag” på vindkraft.
- Åren däremellan har 81-92% sagt att de vill ”satsa mer än idag” eller ”satsa ungefär som idag” på vindkraft.
I en rapport kopplad till SOM-undersökningen 2020 redovisas vad de olika partiernas väljare tycker. För alla riksdagspartier utom SD och KD anser en majoritet av väljarna att man ska ”satsa mer än idag”.
Biologisk mångfald, rovfåglar, insekter och fladdermöss
Hotet från klimatförändringen är akut. Fler och fler inser vidden av den katastrof som hotar. Vi befinner oss i ett läge där hela världen måste ställa om. Den biologiska mångfalden är nära kopplad till klimatet. Höjda temperaturer och förändrade väderförhållanden kommer att försämra livsbetingelserna för många arter om vi inte skyndsamt fasar ut fossila bränslen och ersätter dem med produktion av el från förnybara källor.
I en ny rapport konstaterar Svenska Naturskyddsföreningen att vindkraften kan fyrdubblas i Sverige utan att det sker på bekostnad av biologisk mångfald och artrikedom.
Fåglar kan dödas om de kolliderar med vindkraftverk med forskning visar att nya, större, vindkraftverk dödar väsentligt färre fåglar per producerad kWh än gamla, mindre. Sammanlagt dör nära 17 miljoner fåglar i Sverige varje år. Jämfört med annan mänsklig påverkan utgör vindkraften en liten fara.
I Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval har man kommit fram till följande:
– Katter dödar 10 miljoner fåglar varje år.
– Trafiken kräver 6 miljoner fåglars liv.
– Varje år flyger 500 000 fåglar in i fönsterrutor och dör.
– Kollisioner med elledningar dödar 200 000 fåglar årligen.
– Oljeutsläpp dödar 100 000 fåglar per år.
Enligt Vindval kolliderar och dör i genomsnitt mellan 2,3 och 7,3 fåglar per år och vindkraftverk i Sverige. I slutet av 2020 fanns cirka 4 500 vindkraftverk i vårt land. Dödlighet 7,3 fåglar/år/vindkraftverk motsvarar totalt 33 000 fåglar vilket innebär att vindkraften står för ca 0,2% av de fåglar som dör av mänsklig påverkan.
Vindkraft kan ha negativa effekter på insekter men skadorna på insekter från intensivt jordbruk, trafik, luftföroreningar och klimatförändringar är mer omfattande. Inom Vindval pågår ett projekt som ska dokumentera hur insekterna ansamlas och varierar vid olika väderbetingelser, och ta reda på om deras förekomster attraherar födosökande fladdermöss och fåglar till vindkraftverkens närområde.
Buller och infraljud från vindkraft
I Naturvårdsverkets vägledning för buller konstateras risken för ohälsa orsakat av infraljud från vindkraftverk är mycket låg, att det saknas evidens för negativa hälsoeffekter orsakat av infraljud från vindkraftverk och att vindkraftsbuller är idag ett relativt litet problem i Sverige i förhållande till hur många som berörs i jämförelse med bullerkällor som exempelvis vägtrafik.
Det är värt att påminna om att riktvärdet för vindkraftsbuller är satt på en nivå som ger upphov till en lägre risk för negativa hälsoeffekter än de riktvärden som finns för trafikbuller.
CO2-utsläpp, CO2-avtryck och resursåtgång
Ingen elproduktion är fri från miljöpåverkan men vindkraften har vindkraften har, i jämförelse med många andra kraftslag, mycket liten negativ påverkan.
Eftersom vindkraftverk utnyttjar energiinnehållet i vinden för kraftproduktionen blir det inga utsläpp till mark, luft eller vatten. Inte heller behöver bränsle utvinnas eller transporteras. Inget uttjänt bränsle behöver tas om hand eller slutförvaras.
En TWh kan minska utsläppen med 600 000 ton. När ökad svensk elexport tränger ut kol- och gaskraft i våra grannländer minskar utsläppen med omkring 600 000 ton per TWh. Det är ett något mer konservativt antagande än beräkningar från kärnkraftsintressenterna i Analysgruppen, som antar att svensk elexport minskar utsläppen med omkring 730 000 ton per TWh.
En ökad elanvändning i Sverige bidrar till en ökad produktion i kol- och gaskraftverk, åtminstone på kort sikt, om inte elproduktionen byggs ut i motsvarande grad. Men vi måste driva två processer parallellt, dels ställa om från fossil till förnybar elproduktion, dels ersätta fossila bränslen med el i transportsektorn och industrin.
Elektrifieringen innebär en stor klimatnytta:
- Personbilar och andra lätta fordon släpper ut cirka 12 miljoner ton och en elektrifiering av dessa skulle kräva omkring 12 TWh el.
- Svensk ståltillverkning släpper ut 5,8 miljoner ton. HYBRIT kan göra delar av stålindustrin fossilfri för detta behövs 15-20 TWh el för vätgasproduktion.
Vindkraftverkens livslängd har ökat; år 2010 var den 25 år, för dagens verk är den 30 år.
Livscykelanalyser som utförts av Vattenfall på moderna vindkraftverk, visar på utsläpp kring 6-7 gram CO2e/kWh. Här inkluderas miljöpåverkan till följd av produktion av komponenter, transporter, etablering och nedmontering. Jämförelsetalet sätter koldioxidutsläpp i relation till volymen el som produceras under anläggningens förväntade livslängd.
I takt med att vindkraftverken blir mer effektiva minskar deras påverkan ”per producerad kWh”. Moderna och stora vindkraftverk har lägre påverkan än äldre och mindre vindkraftverk.
Enligt Energimyndigheten kommer de vindkraftverk som byggs i Sverige idag att producera el motsvarande insatsenergin på runt 3 månader.
Fastighetsvärde kring vindkraftparker
I Vindvals syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen från 2012 sägs;
- bland de studier som granskats, vilka undersökt vindkraftsetableringars påverkan på fastighetsvärden, saknas överlag statistiskt signifikant stöd för att närhet till vindkraftsverk har negativ effekt på fastighetsvärden.
Uppdatering av syntesrapporten pågår och väntas vara klar under 2021.
Incitament för kommuners bidrag till elektrifieringsprocessen
En del av elproduktionens lokala nytta är tydligt synlig – såsom direkta arbetstillfällen på orten. Men den övergripande klimatnyttan kan kännas långt borta. Likväl krävs det utbyggd elproduktion om vi ska kunna elektrifiera samhället snabbt nog för att möta nationellt uppsatta mål. Därför kan det vara en god idé att införa ett incitament för att öka kommunernas bidrag till samhällets elektrifiering och klimatomställning.
Svensk Vindenergi föreslår att all fastighetsskatt från all elproduktion överförs från staten till kommunerna där produktionen är lokaliserad. Självklart ska även fastighetsskatten vara konkurrens- och teknikneutral, uttryckt i öre per kWh.
Klimatomställning och elektrifiering
Världen, Europa och Sverige stå inför en genomgripande och brådskande omställning. De flesta bedömare är eniga om att elektrifiering och utbyggnad av förnybar elproduktion är viktiga nycklar.
För att klara omställningen behövs utbyggd elproduktion och ett starkt elnät. Det svenska elnätet klarar knappt dagens behov och på flera håll slår vi i kapacitetstaket. Ändras inte detta är vi oundvikligt fossilbränsleberoende. Lyckas vi hantera nätutmaningen i tid har vi goda förutsättningar att klara elektrifiering samtidigt som det finns en enorm möjlighet för Sverige att bidra till omställningen i våra grannländer genom elexport.
Elektrifieringen i transport- och industrisektorn måste öka snabbt och det leder till snabbt ökad efterfrågan på el från vindkraft och andra förnybara källor. Ofta bygger omställningen på att vätgas används i industrins processer och för att producera vätgas krävs tillgång till mycket el till låg kostnad. Vindkraften är i dag den klart billigaste elproduktionen som kan byggas ut snabbt och i stor skala.
Den snabba kostnadsreduktionen på energilager är på väg att förändra spelplanen. Tillsammans med vätgas kan batterier bidra med stor systemnytta, där batteriet hanterar effekttoppar medan vätgasen fungerar som lager. En annan aspekt är att överskottet och tillgången till förnybar el, till mycket låg kostnad, skapar förutsättningar för nya affärsmodeller.
Elektrifieringen i transport- och industrisektorn måste öka snabbt och det leder till snabbt ökad efterfrågan på el från vindkraft och andra förnybara källor. LKAB, H2 Green Steel, Scania, Volvo har alla aviserat att de kommer att behöva mycket mer el från förnybara källor inom en snar framtid.
Lokalt inflytande förblir starkt även med nytt utredningsförslag
2021-06-22 publicerade utredningen En rättssäker vindkraftsprövning sitt betänkande. Utredningens förslag innebär att kommunens planmonopol förblir intakt men att lokaliseringsbesked ska motiveras, lämnas tidigt i processen och att kommunens beslut kan överklagas.
Det framgår i förslagen att kommunen ska avgöra var i kommunen det är lämpligt med vindkraft och att ett positivt besked från kommunen är en förutsättning för att kunna lämna in en ansökan om tillstånd.
Kommunens översiktsplan pekas ut som ett viktigt instrument. När översiktsplanen utarbetas vägs olika samhällsintressen mot varandra i en demokratisk process där även enskildas rättigheter beaktas.
Det är även i fortsättningen länsstyrelsen som ska pröva om vindkraftverken kan ges tillstånd med hänsyn till påverkan på djur, natur och människor.
Miljöprövningsprocessens tillvägagångsätt med samråd, kungörelser och remisser är en demokratisk process som säkrar att de verksamheter – vindkraft såväl som annan industri – som får tillstånd bedrivs med minsta möjliga påverkan på omgivningen.
Förslagen innebär ökad rättssäkerhet för alla inblandade parter. Enskilda medborgare kan påverka utformningen kommunens översiktsplan och har möjlighet att överklaga såväl kommunens lokaliseringsbesked som länsstyrelsens tillståndsbeslut. Verksamhetsutövare får möjlighet att överklaga kommunens beslut.
Mikroplast och bisfenol
Uppgifter om att den svenska vindkraften skulle sprida 10 000 ton mikroplast per år härstammar från Norge och har granskats av NORWEA. Granskningen visar att bladens viktförlust främst utgörs av färg och uppgår till 2,25 kg per vindkraftverk under 15 år. Översatt till svenska förhållanden blir det 4 300 vindkraftverk och 0,15 kg per vindkraftverk och år = 645 kg/år. Detta ska jämföras med de stora källorna till utmaningen med mikroplaster i naturen.
Naturvårdsverket bedömer att följande källor tillsammans släpper ut ca 13 000 ton mikroplast per år i Sverige: Däckslitage, Konstgräsplaner, Tvätt av syntetfibrer, Båtbottenfärg, Produktion & hantering av primärplast, Vägtrafik, utom däckslitage, Målning av byggnader, Hygienprodukter.
Vindkraftsblad innehåller små mängder Bisfenol A och bladen omges av ett hårt ytskikt som innesluter glasfiberplasten. Ett blad som väger 20 ton innehåller cirka 20 gram Bisfenol A. Högt räknat innehåller Sveriges 4 300 vindkraftverk tillsammans 260 kg Bisfenol A.
Bisfenol A är ett misstänkt hormonstörande ämne som kan påverka fortplantningen. Vi får alla i oss låga doser av ämnet genom mat och dryck, men enligt Livsmedelsverket bedöms inte den mängd bisfenol A vi får i oss skada hälsan.
Noggrann miljöprövning av vindkraft
Vindkraft prövas mot miljöbalken och det är svårt att få tillstånd. Projektören måste upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver hur vindkraftsetableringen påverkar djur, natur och människor. Länsstyrelsen ansvarar för miljöprövningen som är mycket noggrann. Kraven på MKB:n är mycket höga.
Länsstyrelserna och miljödomstolarna tillämpar ofta försiktighetsprincipen. Naturvärden, Kulturmiljövärden, Renskötsel och samiska intressen samt Försvarsintressen värderas generellt högre än vindkraft. 60% av de ansökta vindkraftverken får avslag.
Från det första samrådet med allmänheten tar det normalt 6–7 år att få miljötillstånd för en större etablering, inklusive överklagandeperiod.
Nya lagar och utredningar som berör tillståndsprocessen
2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk bestående av klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det klimatpolitiska ramverket baserades i allt väsentligt på Miljömålsberedningens förslag, som alla riksdagspartier utom SD stod bakom. Klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
Sveriges höga energi- och klimatpolitiska ambitioner har resulterat i en serie utredningar, till exempel;
Klimaträttsutredningens delbetänkande lämnades 2021-04-01
- Miljöbalkens portalparagraf justeras så att vikten av att begränsa klimatpåverkan framgår tydligt.
Artskyddsutredningens betänkande lämnas 2021-06-10
- Artskyddsförordningen justeras så att skydd av arter är det som vägs mot övrig miljönytta, inte skydd av individer.
En rättssäker vindkraftsprövning betänkande lämnas 2021-06-30
- Lokaliseringsbesked lämnas tidigt, ska motiveras och kan överklagas.
Miljöprövningsutredningens betänkande lämnas 2021-12-15
- Förändringar som gör prövningsprocesserna snabbare och mer förutsägbara
Utöver det har riksdagen antagit regeringen proposition 2020/21:181 Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi om en ny lag föranledd av i EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv, artikel 16 ”Tillståndsförfarandets varaktighet och organisation” som syftar att underlätta den administrativa processen och främja förnybar energi. Den nya lagen innebär att regeringen får besluta om
- nya regler för dels tidsfrister för handläggning av anläggningar som producerar förnybar el,
- kontaktpunkt för ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi.
Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande till regeringen om att även elnät som kräver tillstånd av Energimarknadsinspektionen bör omfattas av de nya reglerna om tidsfrister och kontaktpunkt – med motivering att en skyndsam utbyggnad av elnätet behövs för att inte bromsa klimatomställningen. De nya reglerna börjar gälla 2021-07-15.
Produktionskostnad för vindkraft
Vindkraft har lägst produktionskostnad av de kraftslag som kan byggas ut snabbt och i stor skala. Med elpris kring 30 öre/kWh kan förnybar elproduktion byggas med små eller inga ekonomiska subventioner.
Produktionskostnad för förnybara kraftslag som ska byggas ut stor skala i Sverige: landbaserad vindkraft ca 30 öre/kWh, biokraft ca 50 öre/kWh, havsbaserad vindkraft 40-50 öre/kWh. Som jämförelse ligger produktionskostnaden för ny kärnkraft i Finland, Frankrike och Storbritannien runt 100 öre/kWh, t.ex. garanterar Brittiska staten 108 öre per kWh för kärnkraftverket Hinkley Point.
Sakägarnas rättssäkerhet
Århuskonventionen är UNECE:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Århuskonventionen kopplar samman frågor om miljö och mänskliga rättigheter.
Sverige ska likt alla deltagande länder lämna in en rapport till konventionens sekretariat om hur konventionen genomförs. Nästa partsmöte hålls i oktober 2021. Här finns utkast till rapport om hur Sverige genomför Århuskonventionen.
Miljöprövningsprocessen är noggrann och tillvägagångsättet med samråd, kungörelser och remisser är en demokratisk process som säkrar att verksamheter som får tillstånd bedrivs med minsta möjliga påverkan på djur, natur och människor.
Skuggbildning från vindkraft
När det gäller skuggor och reflexer skriver Energimyndigheten att faktisk skuggbildning inte får överskrida 8 timmar per år. Där skuggproblem kan uppträda kan vindkraftsanläggningen utrustas med avkopplingsautomatik, så att verken stängs av under de potentiella störningsperioderna.
Subventioner till elproduktion
Sedan 2003 har subventionerna till vind-, vatten-, bio- och solkraft inte gått via skattsedeln utan via elcertifikatsystemet.
Elcertifikatpriset ligger idag nära noll – och så lär det förbli under överskådlig tid. Den nya landbaserade vindkraften kan inte räkna med något stöd.
2003-2020 gick 46% av stödet till biokraft och 39% till vindkraft. Räknat i pengar har biokraften fått mest stöd, ca 25,7 miljarder, följd av vindkraft 21,3 miljarder och vattenkraft 6,6 miljarder.
Säkerhet kring vindkraftparker
Vindkraftparker är generellt en säker omgivning att vistas i men det kan förekomma iskast och snöras från rotorblad eller torn. Störst risk är det vid kyla tillsammans med fuktig luft eller nederbörd. För att undvika nedisning kan vindkraftverken utrustas med avisningssystem. De system som används i Sverige bygger på uppvärmning. Bladen kan värmas under drift för att hindra eller minimera ispåväxt, alternativt att vindkraftverket stoppas innan värmen i bladen sätts på för att smälta isen.
Uppgiften om att glykol skulle användas för avisning av bladen är påhittad och sprids ofta tillsammans med en bild från Uljabuouda där det är hetvatten, inte glykol, som sprutas.
Sällsynta jordartsmetaller och vindkraft
Sällsynta jordartsmetaller – eller rare earth elements (REE) – är en grupp av 17 grundämnen. De används i en stor mängd tillämpningar, bland annat i vardagselektronik, vindkraftverk och fordon. Efterfrågan på många av de här metallerna har ökat kraftigt de senaste tjugo åren. Det har medfört att EU-kommissionen klassar jordartsmetallerna som bland de mest kritiska råmaterialen för europeisk industri idag.
De sällsynta jordartsmetallerna används i stor utsträckning i permanentmagneter som används för elmotorer och elgeneratorer. Användningen av sällsynta jordartsmetaller i permanentmagneter möjliggör starkare magneter vilket gör att elmotorer och elgeneratorer kan göras mindre, lättare och effektivare. Den vanligaste typen av permanentmagneter går under beteckningen NdFeB (neodym-järn-bor).
I vindkraftverkens permanentmagneter används framförallt neodym, men också, i varierande utsträckning, terbium, dysprosium och praseodym. År 2018 användes motsvarande runt tolv procent av världens neodym i vindkraftverk. Denna användning förväntas dubbleras till år 2030 och sedan vara relativt konstant fram till år 2050.
Mer att läsa finns i Energimyndighetens skrift om vindkraftens resursanvändning.
Utbyggnadsbehovet – hur många vindkraftverk blir det?
Utöver det har Naturvårdsverkets och Energimyndigheten utarbetat en strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad anger ett totalt nationellt utbyggnadsbehov av vindkraft till 2040-talet på 100 TWh, varav 80 TWh på land.
- Enligt Energimyndigheten behövs cirka 4 000 vindkraftverk à 6 MW för att producera 90 TWh år 2040.
- 4 000 vindkraftverk kan låta mycket – men i Danmark, som har 10 procent av Sveriges yta, finns idag cirka 6 000 vindkraftverk.
- Ytanspråket för 4 000 vindkraftverk à 6 MW är knappt 1 % av Sveriges yta.
Utländska ägare – vanligt sedan länge inom svensk energiproduktion
Det är inte unikt med utländska investerare i energibranschen – exempelvis Vattenfall investerar mycket i andra länder.
Elproduktionen i Sverige domineras av ”de fem stora” – Vattenfall, Fortum (Finskt), Uniper (Finskt/Tyskt), Statkraft (Norskt) och Skellefteå Kraft. Trots utbyggnad av vindkraft och nedläggning av kärnkraft står ”de fem stora” tillsammans för ca 65% av elproduktionen i Sverige. 2016 var deras samlade marknadsandel 80%.
När de idag kända vindkraftsprojekten är i drift 2024 kommer utländska bolag att äga ca 66% av den installerade vindkraftseffekten. Det kinesiska bolaget CGN Europe kommer att äga knappt 7% av den installerade vindkraftseffekten.
Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. Förutom de cirka 10 000 svenska företag som bedriver handel med Kina finns drygt 600 svenska företag med verksamhet på plats. Kina är Sveriges åttonde största exportmarknad.
Vindkraftens bidrag till miljökvalitetsmålen
Enligt Naturvårdsverket och Energimyndigheten kan utbyggnad av vindkraft ersätta fossila bränslen och kärnkraft och därmed bidra positivt till miljökvalitetsmålen
- Begränsad klimatpåverkan
- Frisk luft
- Bara naturlig försurning
- Ingen övergödning
- Säker strålmiljö
samt minska risken för negativ påverkan på möjligheten att nå miljömålen
- Hav i balans samt levande kust och skärgård
- Storslagen fjällmiljö
- God bebyggd miljö
- Levande skogar
- Myllrande våtmarker
- Ett rikt odlingslandskap
- Ett rikt växt- och djurliv
Vindkraftens bidrag till svensk elförsörjning
Ett vindkraftverk levererar el, i varierande grad, under cirka 90 procent av årets timmar och produktionsmönstret är tydligt. På hösten och vintern när elen behövs som bäst, är produktionen av vindkraft också som störst. Vid lägre produktion hjälper elmarknaden till att justera efterfrågan genom att höja priset på elen och därmed skapa incitament för minskad förbrukning. De få timmar som Sverige importerar el så handlar det främst om vattenkraft från Norge eller vindkraft från Danmark.
I Svenska kraftnäts Kraftbalansrapport 2021-05-28 framgår att vindkraften producerade 66% av den installerad effekten under topplasttimmen 2021-02-12. Kapacitetsfaktor 66% med andra ord. Effektbristen är framräknad i en modell där Svenska kraftnät utgår från att vindkraften har betydligt lägre tillgänglighet under effekttopparna än vad som varit fallet de senaste tio åren. 9% istället för 16-45% som var utfallet 2010-2020.
Utfallet lär bli bättre och bättre eftersom vindkraftens kapacitetsfaktor ökar i takt med teknikutvecklingen. 2014 var kapacitetsfaktorn ca 24% för hela beståndet men den nya landbaserade vindkraft som togs i drift i Sverige 2020 har en kapacitetsfaktor på ca 37%.
I kraftbalansrapporten prognostiseras en genomsnittlig förväntad effektbrist på långt under en timme för vintern 2021/2022. Det är en förbättring jämfört med föregående prognos – tack vare utbyggd vindkraft under 2021.
Vindkraften är en beprövad teknik – som utvecklas snabbt
Vindkraft är inte någon ny företeelse. Kunskapen om vindkraftens påverkan har utvecklats under lång tid och det tillförs ny kunskap kontinuerligt. För den som vill lära sig mer rekommenderas Vindval – Naturvårdsverkets kunskapsprogram som samlat forskning om vindkraft sedan 2005.
Vindkraften har utvecklats, och fortsätter att utvecklas, snabbt. Tornen har blivit högre så att en starkare och jämnare vind kan utnyttjas. Bladen har blivit längre och svepytan större. Turbineffekten har gått upp och livslängden har ökat.
| 2010 | 2015 | 2020 | 2025 | 2030 | |||
| Effekt (MW) per turbin | 2,00 | 3,00 | 4,20 | 6,50 | 8,00 | ||
| Kapacitetsfaktor | 25% | 26% | 37% | 40% | 45% | ||
| Produktion (MWh) per vkv | 4 380 | 6 833 | 13 613 | 22 776 | 31 536 | ||
| Totalhöjd (m) | 130 | 150 | 200 | 240 | 260 | ||
| Rotordiameter (m) | 80 | 100 | 140 | 170 | 200 | ||
| Tornhöjd (m) | 90 | 100 | 130 | 155 | 160 | ||
| Svepyta (m2) | 5 024 | 7 850 | 15 386 | 22 687 | 31 400 |
De vindkraftverk som byggs idag har totalhöjd 200-240 meter. Inom 5-10 år kan totalhöjden komma att öka till 260-280 meter.
Återvinning av vindkraftverk
Ett vindkraftverk kan återvinnas till 85 – 90 %. Fundamentet, tornet, växellådan och generatorn, är återvinningsbara och behandlas därefter. Turbinbladen återvinns helt eller delvis genom cementbearbetning eller kemisk finfördelning av glasfibermaterial som används i nya produkter. Det pågår ytterligare forskning om just återvinning av kompositmaterial, vilket används även i andra stora sektorer, såsom flyg- och båtindustrin.
Vindkraftsbranschen vill se ett deponiförbud för vindkraftsblad till 2025 för att påskynda utvecklingen.
Tillstånd till vindkraftsverksamhet enligt miljöbalken förenas med krav på ekonomisk avsättning för nedmontering och efterbehandling av platsen, där verksamhetsutövaren är ansvarig efter att parken tas ur drift. Avsättningen ligger i intervallet 300 000 – 1 500 000 kr per verk, oftast kring 500 000 kr per verk och skall ske i samband med driftstart.
