Grön omstart efter corona – förra gången vi satsade på regeringens löften, blev vi lurade!
Regeringen lovar att grön omställning ska utgöra motorn i återbyggnaden av ekonomin efter coronakrisen. Tidigare garantier om stöd till klimatvänlig elproduktion med vindkraft blir värdelösa när samma regering nu ändrar stödsystemet för förnybar energi (elcertifikat) till förmån för internationella kapitalförvaltare istället för de som litade på statens löften. Det skriver branschföreningen Svensk Vindkrafts Jeanette Lindeblad och Carl-Arne Pedersen.
I Sverige har vi haft en kraftfull omställning till grön och förnybar energi mycket tack vare vårt unika stödsystem med elcertifikat, som går ut på att den som investerar i förnybar el som t ex vindkraft ska få stöd för sin klimatsmarta investering i 15 år. Idén var svensk från början 2003, men sedan 2012 drivs systemet tillsammans med Norge. Och nu har tillväxtmålen för förnybar energi uppnåtts 10 år i förtid.
Det sänker både koldioxidutsläpp och elpriser
Särskilt på glesbygden var vi många som redan för 15 år sedan började satsa hårt både för en grön ekonomi, men också för att stärka näringsliv och arbetstillfällen utanför storstadsområdena. Vi litade på statens och regeringens löften om långsiktiga ramar för de gröna elcertifikaten.
Coronakrisen har fått regeringen att utlova en historisk satsning för att få näringslivet att satsa på en grön omställning när Sveriges sargade ekonomi och världens klimat ska räddas. Men vågar vi tro på att satsningen gynnar dem som satsar grönt och först? Inte om man ser på den svenska vindbranschens historia!
Efter lång tid då vi bett och tjatat har staten äntligen valt att sluta subventionera landbaserad vindkraft. Skjutsen som elcertifikaten gav förr var viktig. Nu är teknologin mogen, utbyggnaden sker i industriell skala och kostnaden per nyinstallerad kilowattimme och vindkraften konkurrerar ut samtliga andra kraftslag i Sverige.
Att flytta de överblivna certifikat-kvoter till tidiga satsningar är livsavgörande för oss
Certifikatens värde definieras av kvoter dvs målsättningen för andelen av förnybar energi för ett särskilt års förbrukning. Om man nu fördelar 2036– 2045 års överblivna kvoter jämt år 2027-2035 så gynnar detta de stora energibolagen och internationella investerare.Vi som vågade investera i vindkraft även av ideella skäl åren 2008-2012 gjorde det för dubbla kostnaden än dagens investerare. Och vi blir fortsatt förlorare om man inte omfördelar huvuddelen av de överblivna kvoterna istället till 2022 – 2027.
Norges subventionerade vindkraft får betalt av svenska vindkraftsproducenter
Tyvärr finns det ett ironiskt inslag i denna svekfulla historia . Det är nämligen så att regeringens planer kommer i första hand gynna de som investerade sent både i Sverige och i Norge. Norge kommer att överträffa målen i ännu högre grad än Sverige med – hör och häpna! – hela 63 procent mer vindkraft än vad systemet hade aviserat. Om inte Sverige säger upp avtalet med Norge kommer det bli de tidiga svenska vindkraftsproducenterna som får betala även för Norges subventionerade vindkraft.
SVENSK VINDKRAFT är en kunskapsbank för framtidens energiförsörjning.
Vi företräder ett nätverk av allt från mindre vindkraftsägare till stora energibolag och institutionella investerare. Vårt gemensamma mål är att verka för en effektiv utveckling av vindkraften i Sverige. Inte minst när det gäller rimliga ekonomiska villkor för producenter och att sprida kunskap om ny teknik. Vi samverkar med myndigheter och organisationer, både nationellt och internationellt. Med mer
än 30 års erfarenhet företräder vi idag 1 000 medlemmar.
