…som är ledamot i Svensk Vindkrafts styrelse sedan maj 2021. Leif är kommunstyrelsens ordförande i Tomelilla kommun, lantbrukare och redovisningskonsult.
Vad tillför du i Svensk Vindkrafts styrelse?
Jag tror jag tillför ett primärkommunalt och politiskt perspektiv såsom kommunstyrelseordförande, där jag nog vid tillfällen kan ge nyttiga inspel kring hur frågor kan hanteras och på vilken nivå och med vem diskussioner ska tas. Eftersom jag varit vindkraftsägare tillsammans med min hustru i runt tjugo år, har tar jag naturligtvis med mig den småskalige vindkraftsproducentens perspektiv in i styrelsearbetet.
Vad är ditt första intryck av styrelsen och föreningen?
Styrelsearbetet är trivsamt och det råder mycket positiv stämning. Det som fortfarande är ovant är de korta beslutsvägarna och hur ärenden bereds. Som helhet en mycket kompetent och bred styrelse som företräder föreningen på ett bra sätt.
Hur ser du på föreningen Svensk Vindkrafts roll för vindkraften?
Svensk Vindkraft har en unik roll som pådrivare och opinionsbildare för den större klimatomställningen och den nödvändiga utbyggnaden av vindkraften – samtidigt som Svensk Vindkraft är en ivrig teknisk stigfinnare, upphandlare och problemlösare för både stora och små vindkraftsintressenter. Det känns tryggt att vi navigerar framåt utifrån medlemsnyttan som är vår bas.
Vilka ser du som vindkraftens största utmaningar?
Politik och lagstiftning som leder till osäkerhet. Det finns anledning att vara bekymrad över det låsta parlamentariska läget, då det skapar mindre goda förutsättningar att lösa våra klimatproblem, både på kort och lång sikt. Planfrågorna måste lösas på ett snabbare sätt med mindre byråkrati och krångel. På riksnivå drivs oppositionslinjen som att ny kärnkraft skulle lösa elprisfrågan, trots mycket stor elexport (och trots avfallsfrågorna) och trots exempel från Frankrike där elpriserna är rejält mycket högre med så gott som enbart kärnkraft. I ett sådant politiskt läge falnar investeringsviljan för vindkraft – trots att vindkraften fortsatt är det energislag som har störst kapacitet till utbyggnad med rimliga kalkyler.
Hur ser Sveriges elsystem ut 2040?
Elsystemet är bättre utbyggt och sammanlänkat med grannländerna. Elnätet är kompletterat med ackumulatorsystem och bränslelösningar för att bättre tillvarata produktionen under lågförbrukningstider. Baslösningarna vatten, vind och sol är betydligt större än idag, kärnkraften står för en allt mindre del av produktionen, då möjligheter till lagring av utbränt kärnbränsle ännu bedöms som alltför osäkra.
