Svensk Vindkraftförening (SVIF) är en medlemsorganisation som företräder intressenter inom vindkraftsbranschen där en större antal av våra drygt 900 medlemmar är ägare/delägare i vindkraftsparker.
Vi har följande synpunkter med förslag och kommentarer på promemoria om ”Krav på mätning i en anslutningspunkt till ett koncessionspliktigt nät i förordningen om ursprungsgarantier för el”.
Vi ställer oss i stort bakom de synpunkter och förslag som vårt medlemsföretag Bodecker och Partners (B&D) framför i sitt remissvar. Det då B&D har stor erfarenhet av elmarknaden i stort och då synnerligen om den riskhantering de gör på uppdrag av sina kunder när de säljer ursprungsgarantier (”UG”) för ett flertal av dagens svenska vindkraftsproducenters räkning.
Många vindkraftparker har idag egna byggda interna elnät för sina vindkraftsanläggningar, där dessa anläggningar idag rapporterar in sina mätvärden per vindkraftverk vid utfärdande av Elcertifikat och UG till respektive ägare.
Enligt det förslag till promemorian som nu föreligger kommer rapportering och utfärdande av UG nu istället ske för hela parken totalt, det trots att det kan finnas olika ägare till ett flertal av dessa vindkraftsparker. Det betyder att UG kan bli svåra att spåras till de enskilda verkens ägare.
En konsekvens detta blir att dessa vindkraftsägare inte längre kommer att kunna sälja sina UG exempelvis till Storbritannien. Storbritanniens krav är att dessa ursprungsgarantierna kommer från en anläggning på max 5 MW. För att det ska gå att spåra dess ägare krävs det att vindkraften mäts per turbin och inte som i förslaget aggregeras för hela parken.
En UG till Storbritannien kan med dagens priser säljas för ca 15 SEK medan de UG man har inom Norden och till övriga Europa i dag säljas för ca 3-5 SEK. Konsekvensen av detta förslag kan bli ett plötsligt stort intäktstapp för ägarna till dessa vindkraftsparker.
Bara de senaste tolv månaderna har hela 3600 MWh (3600 UG) från vindkraftverk sålts och exporterats till Storbritannien. En volym som redan i år kan komma dubbleras. Ett flertal av dessa aktörer har bindande avtal med aktörer i Storbritannien för leverans av sina UG med minst ett års avtal och ofta längre.
Detta medför att om föreslagen till förändring enligt promemorian genomförs redan under innevarande år så behöver ägarna till dessa vindkraftverk under pågående avtalsperiod säga upp sina bundna avtal. Vilket medför förutom det inkomstbortfall som då uppkommer, det när avtalen inte kan fullföljas, så kommer ägarna också sannolikt få betala bötesavgifter och liknande till följd av ett potentiellt avtalsbrott.
I promemorian framgår det att hela 8400 anläggningar kommer att beröras,varav hela 4800 anläggningar idag ägs av privatkunder. Volymen i resterande 3600 anläggningarna framgår ej.
Det är anläggningar som idag har mätning per turbin i IKN-nät, dessa är främst anläggningar som fortfarande är registrerade berättigade till ersättning inom elcertifikatsystemet. Enligt Energimyndighetens lista på godkända anläggningar för elcertifikat är det i dag knappt 0,3 TWh sol, medan nästan hela 11TWh kommer från vindkraftverk som är godkänt i ett så kallad IKN-nät.
Om förslaget genomförs kommer det i hög grad ramma vindkraftsproducenter som redan nu har drabbats negativt av ett ekonomisk urholkat elcertifikatsystem dessa kommer nu drabbas hårdast.
Dessa anläggningsägare som redan på grund av den utveckling vi sett hända med ett elcertifikatsystem som idag knappast längre har ett värde till följd av att ny elproduktion har tillåtits komma in i systemet långt efter det att tidigare volymmål hade uppfyllts.Det till följd framför allt av de stora förändringar som gjorts genom politiska beslut nu senast som en del efter Energiöverenskommelsen 2016 ,där man beslöt att förlänga elcertifikatsystemet från det att systemet skulle avslutas år 2020 till att förlängas till år 2030med ett utökat volymmål på +18 TWh
Regeringen gav Energimarknadsinspektionen i höstas ett uppdrag av att se på möjlighet att se på möjligheten att kompensera de anläggningsägare som tidigt investerat i vindkraft med ett eventuellt tidsbestämt ekonomisk kompensation för dras kvarvarande certifikaträttighet till de vindkraftsägare som har förlorat mest ekonomisk på det urholkade elcertifikatsystemet de som investerade i vindkraft framför allt år 2009-2014. Något som nu Energimarknadsinspektionen precis lagt ett förslag på till Regeringskansliet att helt avslå.
I rapporten, nämnsFlandern, som är en mycket liten marknad för svenska UG jämfört med den betydligt större export av UG man idag säljer till Storbritannien,vilket vi tycker är anmärkningsvärt.
Vi föreslår följande förändring i nuvarande förslag:
➢ Att implementeringen genomföres tidigast om två år till utgång pril år 2023.Det för att möjliggöra uppsägning och slutförande av redan befintliga juridisk bundna UG avtal. Då det annars kommer få stora negativa konsekvenser för de vindkraftsägare som redan i dag ekonomisk är hårt drabbade av ett urholkat elcertifikatsystem, det för att så långt som möjligt begränsa skadan av föreslagen förändring
ALTERNATIVT:
➢ Att man gör en gradvis implementering av det nya systemet och då med möjlighet till att göra undantag för redan befintliga vindkraftsparker med mätning inom IKN-nät tidigast fram till maj år 2022, och då helst ytterligare ett år senare.
Jeanette Lindeblad, Ordförande
Falkenberg den 21 april 2021
